En ny resa inleds: Ett litet barns undran

Del 4: I den här berättelsen fortsätter vi följa ett familjehem och framförallt en familjehemsmamma i tankar och känslor från placering och vidare på deras resa…
Snart är vi på väg
Dagen är här som ska föra oss samman med Mini. Mina känslor är huller om buller men jag försöker på bästa sätt spela hur lugn som helst inför barnen. Lyckas få på alla barnen rena kläder under en uppsjö av frågor.
– Men mamma, ska inte babyn ligga i din mage? undrar Liten.
– Kommer du ihåg, älskling, att jag berättade förut för dig att när du var baby så låg du i mamma Ms mage? Och hon tyckte du var den sötaste babyn i hela värden och hon tyckte så mycket om dig.

Barnet nickar och jag stannar upp i påklädningen och sluter mina armar om barnet och fortsätter mjukt: Mamma M kunde inte ta hand om dig längre för hon visste inte riktigt hur man skulle göra och då fick du komma hem till mig och pappa L. Och vi tyckte du var den sötaste babyn i hela världen precis som mamma M gjorde.
Liten brister upp i ett leende. Jaaa, säger barnet eftertryckligt. Ni skulle ta hand om mig! Som en liten liten söt mjuk kattunge!

Liten visar med händerna hur liten kattungen är och jag ler och nickar, förvånas av barnets liknelse men instämmer i påståendet: Ja, som en liten liten söt kattunge. Och vet du, precis samma sak är det för Mini. Vi ska ta hand om Mini precis som vi gjorde med dig.
Nu har Liten inte längre tid med prat utan trycker fort ner foten i skon och ropar åt Mellan och Stor som redan är ute vid bilen; Neeej, vänta på mig!

Frågorna kommer ibland från Liten, när jag minst anar, och det är ofta i korta sekvenser. Liten är ett barn som inte funderar så mycket över det här med flera mammor och flera pappor utan har hitintills bara accepterat det som det är och jag har tagit det i barnets takt, berättat och förklarat. Vi har tittat mycket på bilder av mamma M, pappa S och Liten som baby och korten hänger synligt i barnets rum och ibland kommer Liten gående med dem och vill att jag berättar om dem.

Nu är det dags och vi åker en söndag hela familjen hem till jourhemmet där Mini bor. Fortsättning följer nästa vecka!