När vi blev familjehem; I augusti kom beskedet

När vi blev familjehem, del 2.
Det blev sommar och snart skulle vi få veta om vi blev godkända. En dag i augusti kom beskedet. Vi ska få bli familjehem! Det var ett så roligt och glädjefullt besked. Vi skulle kunna ge Wilma ett syskon och det värdefulla att växa upp med ett syskon. Någon ska flytta hem till oss. Nu skulle vi pusslas och matchas ihop med en liten som vi skulle kunna ge bästa möjliga förutsättningar för.


Ganska snart återkom familjehemsenheten och de ville boka möte, vi skulle få veta mer. Det var med fjärilar i magen jag och John möttes utanför kommunhuset. En kram och våra ögon såg på varandra – nu är det på riktigt. Vi blev inropade och vår förväntan var så påtaglig. Sen fick vi veta att det fanns ett barn på ca 2,5 år som fanns i ett jourhem sedan en tid tillbaka. Det skulle kunna bli en lång placering vilket skulle passa vår familj.


Vi fick frågan om hur vi skulle ställa oss till om förälder hade psykisk ohälsa. Vi fick veta att barnet kan ha någon diagnos eller problematik och hur ställde vi oss till det? Men vi var stärkta i vår beslutsamhet att låta vår familj berikas med barn så vi svarade att vi vill och tror att vi klarar detta. Nu skulle vi ses om någon dag och sedan planera vidare om när vi skulle få träffa den lilla. Jo jag grät en skvätt av glädje. Sen kom jag på att vi måste barnsäkra hemmet!


Åh att få fixa barnrum – så roligt. Vi åkte till det stora varuhuset och hittade det mesta där. Wilma valde och hjälpte till och våra vänner hjälpte oss att måla och fixa rummet. Vi ville ju att det skulle vara tryggt och välkomnande. Kille eller tjej – snart vet vi! Vill du veta? Då berättar jag det i nästa inlägg.

Fortsättning följer...

Namnen är fingerade.

Bildkälla: Mostphotos.

När vi blev familjehem; Resan dit

Del 1. En vardag mitt i livet kom det ett mail från skolan om att kommunen sökte familjehem. Något som den här gången dröjde sig kvar i mina tankar lite längre än tidigare utskick och annonser. När min man samma kväll sa – ska vi inte svara och ta reda på mer? Vi har ju pratat om det länge och nu kanske det är dags?


Visst hade vi pratat om det flera gånger, så många barn och ungdomar som behöver ett hem och hjälp under sin uppväxt. Min man som i sitt arbete kommer i kontakt med så många barn som far illa och jag som är engagerad och social har ju tänkt på det – men ska vi ta steget nu? Det gjorde vi – tack och lov!


Vi är jag Marie, egenföretagare och min man John och vår dotter Wilma som då var 10 år när vi svarade på mailet. Vi blev ganska snabbt kontaktade om att vi var välkomna på ett infomöte men som vi inte kunde komma på då vår kalender var fullbokad. Då bestämde vi ett möte med socialsekretaren som är ansvarig för nyrekrytering av familjehem. Det var ett positivt möte och efter det åkte vi hem för att berätta för Wilma. Wilma blev så glad, hon blev direkt nyfiken och ställde all världens frågor. Vi kunde ju inte svara på många men vi i familjen hade bestämt oss – vi ville försöka bli ett familjehem!


Jag och John fick mötestider och kalendern bokades upp; utredning, intervjuer, djupintervjuer och kartläggning. Det var något nytt för oss – spännande men ovant. Det var utvecklande och det kändes seriöst med referenstagning och intervju av nära och kära.


Minns speciellt en gång när Wilma undrade – ”om inte vi blir godkända kommer jag att få flytta då” så som bara ett barn kan tänka. Jag log och förklarade att hon inte behöver oroa sig. Idag skrattar vi åt det och jag tycker att det finns något tänkvärt i det.

Fortsättning följer...

Namnen är fingerade.

Bildkälla: Mostphotos.



Förväntan är alltid stor-Familjehemmens dag 2018

I samarbete med Stockholms Stad med kranskommuner hade vi i söndags Gröna Lundsdagen för våra placerade barn och ungdomar och deras familjehem.


I år var vi 23 kommuner som anmält oss till denna dag där alla placerade barn och ungdomar och deras familjehem är huvudpersonerna. Halv 10 börjar de första komma in. Förväntan är alltid stor. Våra barn och ungdomar utmanar, och utmanas av, övriga i familjen att åka olika läskiga attraktioner.


För många är det skönt att se att de inte är ensamma om att inte bo hos sina föräldrar. Att många som är där fram till klockan 12 är precis som de själva – ett barn eller en ungdom som inte kan bo hos sina föräldrar utan bor hos andra föräldrar, med eller utan egna barn. Andra tänker inte ett dugg på det – de vill bara vara först i kön till favoritattraktionen och vara den som vågar mest.


De biologiska barnen i familjehemmen tycker också det är bra att se att det är fler än dom som delar sina föräldrar med någon som inte kan bo hos sina egna föräldrar. Andra tänker inte dugg på det – de ser barnet som vilket syskon som helst. Och vill vara först i kön och den som vågar mest.


En del av våra placerade barn och ungdomar är erfarna besökare av Familjehemmens dag på Gröna Lund och har tillsammans med sina familjehem stämt träff med syskon som bor i ett annat familjehem eller ett tidigare jourhem.


Att barnen och ungdomarna är såväl tuffa som sårbara vet vi och idag får de visa båda delarna när de åker i Ikaros, Djurkarusellen eller Fritt fall. Våra familjehem och deras biologiska barn ser till att dagen blir ett gemensamt minne då de åker med i attraktionerna. Fast de egentligen kanske varken vill eller vågar. Men de gör det. För de vet att våra barn och ungdomar vill att de ska vara med på detta.


Det som är så roligt när man jobbar denna dag är att få träffa alla i familjehemmet. Våra placerade barn och ungdomar, familjehemmets egna barn och familjehemsföräldrarna och se hur alla har lika stora förväntningar, oro inför olika åk man lovat varandra och glädjen inför dagen.


För oss som jobbar med er alla är det så otroligt roligt att få träffa er i en annan miljö än familjehemmet och kontoret. Jättestort tack till alla barn, ungdomar och familjehemsföräldrar för att ni även gav oss en bra dag!

Vi är redo att göra skillnad - Är du?

På lördag 8 september finns vi på plats på Haningedagen för dig som vill veta mer om vad uppdrag som familjehem, kontaktfamilj eller kontaktperson innebär.

Du hittar oss på plats nr. 96 under banderollen

"Vill du göra skillnad för ett barn? Prata med oss!"

För att vara på den säkra sidan, att vi har ett tält på plats att fästa banderollen i, så gjorde vi en testning av vår tekniska förmåga eller/och kanske det även blev en samarbetsövning. Och ja, som ni ser, vi lyckades. På bilderna ser ni oss som kommer finna på plats på Haningedagen; Carina som rekryterar familjehem och Cina som rekryterar kontaktfamiljer och kontaktpersoner.

Välkommen att prata mer med oss!

Alltid uppskattat med positiv feedback

Visst är det oftast så att vi människor har lättare att påpeka när vi inte är nöjda med något än tvärtom, att uppmärksamma det vi tycker är bra. Kanske är det just därför vi blir lite extra glada när vi får ta emot någon annans uppskattning för något vi gjort eller hur vi har gjort det.


Jag har två exempel på det från vår verksamhet som jag vill dela med mig av.


Det ena gäller ett familjehem som avslutades efter en turbulent tid där familjehemmet i ett avslutande möte sa till barnsekreteraren: "Vi upplevde socialtjänsten som närvarande, vi gjordes delaktiga och vi kände oss aldrig ensamma."


Det andra exemplet gäller bemötandet från familjehemsrekryteraren under rekryterings/utredningsperioden. Familjehemmet lyfter upp att trots att de själva var pratiga och ifrågasatte så lät familjehemsrekryteraren dem hållas och prata till punkt varje gång. Familjehemmet uttrycker även "Trots vår kaxighet så dömde du inte ut oss utan fortsatte vara balanserad och ödmjuk. När vi inte förstod så förklarade du igen utan att bli irriterad eller nedlåtande."


Kommunikation och bemötande, väsentligt i vårt sociala arbete, kombinerat med tydlighet, delaktighet och ödmjukhet och så klart en gnutta tålamod dessutom. Fantastiska socialsekreterare vi har!


Bildkälla: Mostphotos

Nu kör vi igång igen!

Semestrarna börjar gå mot sitt slut och de flesta av oss är tillbaka på jobbet igen. Efter en sådan här sommar kan vi vara samstämmiga i att vi hade i alla fall tur med vädret.


Jag kan konstatera att vår höst här på familjehemsenheten rymmer en hel del kompetens- och kvalitetsutveckling vilket känns både spännande och stimulerande.


Familjehemsvården ska få en skjuts i att använda tekniken bättre i vårt arbete genom en utbildning i digitala samtal som vi tänker ska främja tillgängligheten. Vi ska även fördjupa oss i samtal med barn som är utsatta för våld. Med stöd av våra specialistsocionomer ska vi utveckla arbetet med vårdplaner och genomförandeplaner. Vi ska tillsammans med resten av avdelningen bli mer insatta i HBTQ.

Det var några exempel på vad hösten kommer innehålla för vår del. Själv ska jag få förmånen att lära mig att leda en evidensbaserad praktik vilket rent praktiskt innebär att jag ska implementera en metod i arbetet på enheten.

Vi återkommer under arbetets gång och jag inser att jag har några blogginläggsteman klara för hösten. Det här ska bli kul, nu kör vi!


Bildkälla: Pixabay

Sommaren är full av roliga aktiviteter!

Så var det dags igen för sommarlov, semestertider, sol, bad, lite glass och mycket mer. Vet du om att det finns ett brett utbud av aktiviteter för sommarlovslediga barn i Haninge kommun?


Det är aktiviteter som teater, dans, skrivarkollo och gratis sommarsimskola för 6 åringar. Eller varför inte gå på trädgårdsfest, åka på sommarläger i skärgården eller boka ett gaming rum tillsammans med kompisarna.


Mer info finns på kommunens hemsida.det är bara att trycka här så kommer du dit. Glöm inte bort att det är skönt att bara vara också, ta det lugnt och läsa en bok.


Nu gör jag ett semesteruppehåll på bloggen och önskar er alla en skön sommar!