Vad vill du göra på påsklovet?

Förutom att klä ut sig till påskkärring, äta godis, måla ägg och träffa släkten under påsk så kanske någon behöver lite andra tips på aktiviteter.
För barn som bor i Haninge anordnas det olika aktiviteter under påsklovet och de flesta är gratis.
Det finns lite allt möjligt inom kultur, idrotts och friluftsaktiviteter för barn i olika åldrar.
Vill du veta mer så kan du trycka HÄR

GLAD PÅSK!



Tid för utveckling. Rum för idéer.

På uppdrag av Socialstyrelsen har FoU Södertörn och Södertörns högskola utvärderat ett bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge med föräldrar, andra anhöriga och närstående.  I onsdags deltog några av oss på en konferens utifrån utvärderingen som har gjorts.

Själva bedömningsstödet har utvecklats av FoU Södertörn i samarbete med barn- och familjehemssekreterare från nio Södertörnskommuner, varav vi är en. Stödet utgår från erfarenhetskunskap hos personal inom familjehemsvården och erfarenheter från placerade barn. Några resultat av rapporten som jag vill lyfta fram är:

• Tre av fyra socialsekreterare menar att bedömningsstödet underlättar arbetet med att bedöma umgänget i enlighet med barnets bästa.
• En lika stor andel svarar att bedömningsstödet bidragit till en mer rättssäker handläggning av umgängesfrågan och varit en hjälp för att samla in information på ett systematiskt sätt.
• En majoritet menar att bedömningsstödet också bidragit till att barnets inställning till umgänge har blivit belyst.
• Bedömningsstödet har bidragit till att socialsekreterarna har känt sig mer säkra på sin bedömning när de har använt stödet, vilket har bidragit till att de också har kunnat vara tydligare i samtal med barn och föräldrar samt i samband med rättsliga processer.

För mer information se FoU Södertörns rapport Nr. 160.

Att vara med och bidra till verksamhetens utveckling och använda metoder för att säkra kvaliteten i det arbete vi gör är en av flera drivkrafter här hos oss. Vilket gör att jag för min del lätt kan ta till mig Haninge kommuns nya arbetsgivarvarumärke som sammanfattas i följande mening:

Tid för utveckling. Rum för idéer.

 

Johannas resa: Umgänge och helhet

Del 4 av Johannas resa– en berättelse om hur det kan vara att vara biologiskt barn i ett familjehem.
Mina föräldrar värderade relationen till min systers föräldrar och nätverk och det minns jag som värdefullt, både för henne men också för mig. För mig var det viktigt att få ihop helheten, att förstå vem hon var och vart hon kom ifrån för att också kunna förhålla mig till henne och släppa in henne. Mina föräldrar släppte också in mig till hennes mamma, lät mig följa med på umgängen ibland som jag gärna ville. Det blev viktigt för min lillasysters och min relation också, det blev någonting att dela tillsammans, att minnas tillbaka på saker tillsammans.


Idag tänker jag att det blev en hjälp för oss att föra våra två världar samman. Som för alla barn, men kanske framförallt för familjehemsbarn är det viktigt att få hjälp att förstå sin historia och att få den att hänga ihop. Jag tänker idag att hon och jag hjälpte varandra med det, genom sådana små saker som att jag var med på några umgängen gjorde att vi förde de där två världarna samman på något sätt.


Mina föräldrar pratade alltid gott om hennes familj och släkt, såg till att hålla kontakten med dem. För mig blev det viktigt att mina föräldrar belyste hennes familj och nätverk som betydande och värdefulla. Hur svårt mina föräldrar än kan ha upplevt det så var det aldrig någonting de förmedlade till oss barn, för mig var hennes föräldrar och nätverk alltid en självklarhet.


En gång när hennes mamma var på besök hos oss stod min pappa och höll armen om hennes mamma, tittade på min lillasyster och sa: ”Titta vilken fin flicka vi har”. Jag tänker på det som någonting varmt, som en gemenskap. Att de delade på föräldraskapet och jag tänker att det också förde oss samman. Hennes föräldrar hade inte förmågan att tillgodose min lillasysters behov och det fanns såklart anledningar till att hon bodde hos oss. Men mina föräldrar minimerade aldrig hennes föräldrars styrkor och i mina ögon tog de heller aldrig ifrån hennes föräldrar och nätverk de styrkor de hade och det som de kunde och kan ge till min lillasyster.


Jag tror att mina föräldrars goda inställning till min lillasysters nätverk, även om jag kan tänka mig att det också varit svårt att förhålla sig till stundvis, gjort att jag känt att hennes släkt är min släkt. Att de har varit betydelsefulla för henne och då har de blivit betydelsefulla för mig. Vi har varit ett vi och inte ett vi och dem, så har det i alla fall känts för mig.
Fortsättning följer....

Rekryteringsmässan 2018

Vi var på plats även i år för att möta de som vill veta mer om vad det innebär att ha uppdrag som kontaktperson, kontaktfamilj och familjehem. En spännande eftermiddag då vi fick prata med många intresserade om våra viktiga insatser som gör skillnad för barn och ungdomar. Vi passade såklart även på att knyta kontakt med företag på plats, vi söker alltid nya rekryteringsvägar.

För dig som är intresserad av uppdrag som kontaktfamilj eller familjehem så har vi en infoträff nu på torsdag kl. 16.45 i kommunhuset. Vill du komma så skickar du en anmälan till: pirkko.alm@haninge.se

Grupphandledning med uppdragstagare

Igår hade vi vår första grupphandledning med några av Haninge kommuns kontaktpersoner. Det som slog oss och som vi tog med oss är att vi har så engagerade, varma och nyfikna uppdragstagare. Vi tänker att de är en stor tillgång för de barn och ungdomar som har behov av de insatserna.

Vi ser fram emot att nästa gång få träffa fler uppdragstagare som är sugna på att delta. Vår grupphandledning är öppen för er som har uppdrag som kontaktperson och kontaktfamilj för Haninge kommun. Kommande handledningstider i vår är 12 april och 31 maj.
Cajsa och Mia


För mer info och anmälan ta kontakt med er kontaktsekreterare; Birgitta Nordström eller Karoline Karlsson!

Två nyanställda barnsekreterares intryck

Vi är två nyanställda barnsekreterare som har fått förmånen att börja på familjehemsenheten i Haninge kommun. Vårt första intryck var att detta är en öppen och trygg grupp, där vi kände oss välkomna från första stund.


Vi upplever att gruppen månar mycket om varandra, i arbetssammanhang såväl som i fikarummet.

Något som är både roligt och positivt att nämna är att vi båda hade hört mycket gott om vår blivande arbetsplats, där andra berättade om ett glatt arbetsklimat med mycket skratt. Det goda ryktet gällde även ett brinnande engagemang för de placerade barnen.

Vi ser fram emot att följa barnen över tid och att vara en del av det tredelade föräldraskapet, tillsammans med föräldrar och familjehem i arbetet att ge placerade barn  och unga en trygg och god uppväxt!

Johannas resa: Syskons olika uppfattning och roller

Del 3 av Johannas resa– en berättelse om hur det kan vara att vara biologiskt barn i ett familjehem.
Min storebror tyckte att det var svårt att veta hur han skulle göra och förhålla sig till vår nya syster. Som storebror kände han ett ansvar, att det förväntades någonting av honom, men som han inte visste hur han skulle göra. Idag säger han att han nog hade behövt mer vägledning och konkreta exempel av våra föräldrar. Han tog avstånd från henne och knöt ingen riktig relation till henne när vi var små, kanske just för att det var för svårt för honom att hantera. Han beskriver det idag som en känsla av misslyckande, att vilja göra något men inte förmå sig till det. Min lillebror tyckte det var jobbigt då han kände att hon fick all uppmärksamhet och att mamma och pappa pratade snällare med henne än med honom. Min lillasyster däremot beskriver det som att min lillebror fick all uppmärksamhet, så där har ju ni familjehemsföräldrar någonting att bita i…

Idag tänker jag att mina bröder uppfattade saker delvis utifrån deras plats i syskonskaran. Min storebror var äldst och det innebar ett ansvar som han inte fick rätt verktyg att hantera. Min lillebror var yngst till dess att hon kom in i familjen och då försvann den platsen, med allt vad det innebar att vara yngst. Även om min lillebror idag beskriver det som en fördel att hon var yngst så att han kunde få känna sig stor, blev det också svårt för honom när han var liten att inte vara yngst längre. Min plats konkurrerades inte på samma sätt, jag var fortfarande mellanbarn. Däremot blev det en till flicka i familjen, men jag minns inte att jag upplevde någon annan konkurrens än jag tror det kan vara för biologiska systrar. Hon härmade mig med kläder och skulle ha allt som jag hade, vilket var skitjobbigt emellanåt men också upplyftande. Mina bröder hade ju aldrig satt mig i samma fokus som hon gjorde. Jag var en förebild för henne och det gjorde någonting med mig. Jag tog ett stort ansvar för henne därför att jag var sådan, relationer var viktiga för mig. Det var viktigt för mig att lägga mycket energi på henne, att få in henne i vår familj, att hon skulle känna sig som en del av oss.

Forts. följer...