Unga vuxna

Barn blir vuxna och målet med vårt arbete är att skapa förutsättningar för en gynnsam utveckling så barnen ska klara sig på egen hand när de är vuxna. Det är ju inte bara vi på familjehemsenheten som arbetar med ungdomar som är placerade utan det gör även våra kollegor på HVB enheten (HVB står för hem för vård och boende). För att vi ska ha en samsyn när det gäller just vårt arbete med unga vuxna, 18-20 år, så har vi nyligen haft en intensiv förmiddag ihop Vi har diskuterat och reflekterat hur vi på ett så bra sätt som möjligt ska arbeta för att främja ett allt mer självständigt liv.

Det blev några intensiva, värdefulla och roliga timmar då vi började med att diskutera; vad är det vi vill uppnå, vad är våra mål för målgruppen? Självklart handlar det om att skapa förutsättningar att ungdomarna blir självständiga vuxna och att såväl ungdomarna som omgivningen har realistiska förväntningar. För att möjliggöra detta behöver vi identifiera behov i tid och vara tydliga i våra uppdrag till uppdragstagarna.

Vi gick sedan vidare till att få kläm på; hur arbetar vi egentligen målmedvetet med våra placerade ungdomar och hur ser ett målmedvetet uppdrag ut? Vi har dokument som ger en ram för handläggningen och det är viktigt att arbeta aktivt med dem och uppdatera. Det är också oerhört viktigt att inkludera och aktivera nätverket så ungdomarna har ett stöd omkring sig. Diskussionerna var kreativa och vi pratade om allt från att skapa en "inför vuxenlivet checklista" till informationsbroschyr och vad ett uppdrag kan innehålla.

Hur förbereder vi ungdomarna för ett kommande avslut? Vi pratade om vikten av att förbereda ungdomarna i tid och möta dem i eventuella farhågor. Vem ska de vända sig till istället och fråga ungdomarna vad vet du, vad vill du veta, hur söker du information om detta, vet du hur, vill du att jag berättar för dig? Vi tog även upp vikten av att göra någon slags avslutsberättelse med ungdomen och en nätverkskarta, vilka som kommer finnas kvar.


Vi har många trådar att följa upp. Alla fick till sist skriva ner tre ord om vad de tyckte om förmiddagen vilket illustreras här:

När matchningen blir rätt

Vi har tidigare skrivit om matchning här på bloggen, dvs att vi hittar rätt familjehem som passar till just det här barnet. Lika svårt som det ibland kan vara med matchningen, lika lätt kan det vara när det matchar rätt. Jag har just haft förmånen om att få vara delaktig i processen att hitta ett familjehem till ett av våra yngre barn och där matchningen blivit helt rätt.


Barnet kommer att få familjehemsföräldrar som sedan tidigare har erfarenhet av att ta emot ett litet barn, som har ett stort hjärta och engagemang för utsatta barn och som bor i en stad där delar av barnets nätverk finns. Barnet kommer att få ett fostersyskon som har liknande bakgrund, ursprung och utseende, vilket kommer att ge dem båda goda förutsättningar att identifiera sig med varandra och skapa en varaktig syskonrelation.


Jag ser fram emot att få följa barnets anknytningsprocess till sin nya familj och känner mig stolt över att vara delaktig i ett så viktigt arbete.


Kanske är du och din familj just den rätta för ett barn som behöver ett familjehem? Vill du veta mer, lämna  en intresseanmälan eller komma i kontakt med oss så klicka på länken: Familjehemsenheten


Barnen på bilden är inte de barn som nämns i texten.

En hemflytt blir möjlig

Ibland händer det som man kanske inte trodde skulle vara möjligt. En förälder har lyckats förändra sin situation och skapat förutsättningar som möjliggör en hemflytt för barnet. En missbrukande förälder kan ha genomgått behandling, vara drogfri, skaffat boende, arbete och visar god föräldraförmåga. När en förälder vill att barnet ska flytta hem igen så ska jag i mitt arbete utreda om en hemflytt är möjlig.

Vid en återflytt är det mycket att tänka på. Många känslor finns hos barnet, familjehem och föräldrar. Det kan behövas hjälp av familjebehandlare att återknyta relationerna igen mellan barnet och de biologiska föräldrarna. Att få bearbeta och prata om sin historia, det som varit och är nu. För en del kan det vara skönt att ha stöd av en behandlare, en vuxen som varken tillhör familjen, släkten eller familjehemmet.

Det är en sak att träffas vid umgängen under ledig tid och någonting annat när vardagen rullar igång. Ofta behöver familjehemmet stötta föräldrar i hur det fungerat med olika rutiner och vad barnen är vana vid. Det är också viktigt att se till att barnets/ungdomens skola har en överlämning till nya skolan. Om barnet har haft kontakt med BUP behövs oftast även en överlämning mellan dåvarande och nya BUP. Att vi vuxna runt barnet kan samarbeta är så viktigt för att det ska bli så bra som möjligt för barnen.

Som barnsekreterare har jag fått följa barn under flera år och sett att föräldrar kan lyckas vända sin situation. Jag har fått följa utvecklingen när föräldrar varit under behandling mot missbruk och psykisk ohälsa och sett hur de gjort allt för att få en ordnad tillvaro. Jag har tagit del av barnens hopp, oro och barnens lycka när det går bra att flytta hem till en förälder. Det är en stor glädje i arbetet att kunna vara med på dessa resor.

 

"Pimp my soc"

Pimp my soc heter ett koncept som organisationen Maskrosbarn utför. Det innebär att de gör om besöksrum på socialförvaltningar så som de tycker rummen ska vara utformade för att skapa trygghet för barn och ungdomar. I utformningen av rummen har Maskrosbarn fria händer och vi som beställer tjänsten vet inte i förväg hur de kommer att bli. Nu i helgen var tre ungdomar från Maskrosbarn i Haninge och "pimpade" två av våra besöksrum, ett för barn och ett för ungdomar.

I morse var det dags för invigning och det var med stor nyfikenhet jag åkte till jobbet för att delta och vara en av de som klippte banden till rummen. Och vilket jobb de utfört, vilken skillnad det blev. Vi var flera som var med och alla var vi lika nöjda. Bilderna ni ser är våra nya fina pimpade rum och i soffan sitter de som gjorde joibbet. Stort Tack! till Signe, Ida och Alice.

 Dricker din förälder för mycket, tar droger eller mår psykiskt dåligt? Maskrosbarn är en organisation för barn och ungdomar som delar dessa erfarenheter och via dom finns olika typer av stöd att få. Ex. finns stödjande samtal via skype, ungdomsgård på torsdagar i Stockholm och lägervistelser. Vill du veta mer så kommer du till deras hemsida genom att klicka på länken: Maskrosbarn

Vad tycker våra familjehem?

Vi vill alltid bli bättre
På familjehemsenheten jobbar vi en hel del med förbättringar och att stärka kvaliteten i vårt arbete. I det försöker vi hitta olika sätt för att ta reda på om vi gör det vi säger att vi ska göra, hur vi kan bli bättre och vad de vi arbetar för och med tycker. Ett sätt att ta reda på detta är att vi utformat en enkät som våra familjehem har ombetts att besvara.


Sammanställning av familjehemmens svar
64 % har haft uppdrag som familjehem i fyra år eller mer.

73 % svarar ja på frågan om de tycker att socialtjänsten har förberett dem inför att placeringen påbörjades och resterande 27 % svarade delvis. Av svaren får vi med oss att vi kan bli ännu tydligare i förberedande information om såväl mer praktiska saker som barnens behov och skolsituation.

82 % svarar ja på frågan om deras uppdrag som familjehem är tydligt, resterande 18 % svarar delvis. En viktig synpunkt till oss för att bli bättre i det är att det är viktigt att våra socialsekreterare ger samma information.

På frågan om familjehemmen får kontakt med oss när de behöver är svaren 46 % alltid och 54 % oftast.

På frågan om de får det stöd de behöver för sitt uppdrag som familjehem är svaren 64 % alltid och 36 % oftast.

91 % säger sig alltid vara nöjda med familjehemsenhetens bemötande och 9 % svarar oftast.


Hur använder vi det här?
De svar vi får på våra enkäter tar vi med oss i vårt förbättringsarbete så vi är angelägna om att så många som möjligt besvarar enkäten. Har du inte svarat än så gör gärna det. Till alla er som svarat säger vi TACK!